blogg @ kullberg.nu

Så fort vi ätit frukost åkte vi åter ut till stranden för att titta på valarna. De var kvar och visade återigen upp sig för oss. När vi kände oss nöjda med det for vi mot Great Ocean Road. Vi gjorde flertalet stopp längs den otroligt vackra kusten. Upplevelserna är obeskrivbara. På ett av alla dessa små ställen bad vi ett par att ta ett familjefoto på oss. Jag frågade varifrån de kom och de svarade Sverige! Närmare bestämt Norje, utanför Sölvesborg, respektive Karlskrona. Tänk vad världen är liten ibland! Killen hade varit i Adelaide och tävlat i någon form av skytte VM och vunnit flertalet guldmedaljer. Som sista stopp längs kusten besökte vi de 12 apostlarna, den mest kända utsiktsplatsen vid Great Ocean Road. Härifrån körde vi inåt landet mot Otway National Park och tog in på ett litet motell mitt i ingenstans, men med perfekt utgångspunkt för kommande utflykt.

Vi åt en mastig frukost i byns enda café/pub innan vi begav oss ut på en otrolig promenad till en bukt där en sälkoloni håller till. Vi fick till allas glädje se några sälar som gjorde fina konster i vattnet. Promenaden tog ett par timmar och vi fick där även bestiga Victorias högsta havsklippor, 130 m över havsytan. Härifrån åkte vi via Portland vidare till Port Fairy, en pyttestad där vi hade tänkt äta middag. Tyvärr var alla restauranger stängda (mellan 14-17) så vi fick hålla tillgodo med vår matsäck. Det var inte så illa. Vi fick sitta i strålande solsken vid havet och där fanns även en stor lekpark. Vi tog en liten promenad ut till The Griffith island innan vi återigen satte oss i bilen och åkte till dagens slutdestination, Warrnambool. Här körde vi direkt till den strand där man burkar kunna skåda valar (Southern right wales – det var på 1800 talet den ”rätta valen” att fiska) och vi hade tur! Två vuxna valar med sina två kalvar simmade ca 100 meter från strandkanten. De gjorde konster för oss och alla möjliga magplask. Vilken häftig upplevelse alltså!

Innan resan gick vidare tog vi en promenad längs kusten utanför Robe. Den bjöd på branta klippstup och ett vilt hav. Clara och Björn såg en säl (Thea blev duktigt besviken eftersom hon missade den). Vi körde sedan till South Australias näst största stad Mount Gambier. Adelaide som är den största staden har 1,4 milj invånare. Mount Gambier har 24 000! Lite skillnad om man säger så! Här åkte vi upp till vulkanen som staden är uppbyggd på och tittade ner i ena kratern där en sjö har bildats som heter Blue Lake. Denna sjö ändrar färg i november och blir då klart kobolts blå för att sedan i mars återigen återfå sin vanliga ”sjöblåa färg”. Ingen vet riktigt varför. Från Mt Gambier åkte vi över gränsen till Victoria. Här hade vi tänkt åka till Portland för att hitta ett boende men valde att istället fara till en annan liten kustby, Cape Bridgewater. Vi fick en fantastisk lägenhet/stuga med utsikt över The south ocean. Vi gick en promenad längs med stranden och tjejerna plockade fina snäckor tills ett ösregn överraskade oss och vi fick springa hem igen.

Vår bilsemester mellan Adelaide-Melbourne via Great Ocean Road

Redan i Sverige hade jag bestämt att semestra längs Great Ocean Road var ett mål under vistelsen i Australien. Vi packade bilen och gav oss i väg utan att ha förutbestämt vilka stopp som skulle göras. Vår slutdestination var Melbourne varifrån vi flög hem. Här kan ni läsa min kortfattade dagbok över resans route och händelser.

Bilen som vi hade hyrt levererades till vårt hotell som avtalat. När vi kom ut och skulle bege oss upptäckte vi att de hade glömt Theas barnstol. Det blev till att fixa det innan vi sedan begav oss iväg. Vi började köra söder över, mot delstaten Victoria. Första stoppet blev en liten stad som heter Meningie. Där promenerade vi en runda på stranden och åt vår picknick. Från denna lilla stad åkte vi vidare över Coorong National Park, en sumpmark/myrr. Vi gjorde ett stopp vid ett ställe som hette 42 mile route (konstigt namn, jag vet). Därifrån tog vi en promenad genom ett hedlandskap som ledde till en öde strand. Där var fantastiskt vackert och vi var där helt själva. På vägen därifrån såg vi både vilda emuer och kängurur. Häftigt! Vi fortsatte ner till den lilla staden Robe där vi hittade ett motell. Vi fick ta typ, första bästa, eftersom vi var trötta och bara ville ha ett krypin. Hotellet var okej förutom… att det var ISKALLT där. Uppvärmningen är inte den bästa här i Australien om man säger så, och fuktigt värre är det också!

Vår pub, the old lion, hade release på Kronenburg och bjöd på öl. Självklart blev det party för vår del!

Vi lunchar under shoppingrundan.

Vi kollar på Adelaides hemmalag, the Crows. De slog Richmond med hästlängder! Jag tror detta var vår kallaste dag hitintills i Australien. Brrrr….

Vi fortsatte vår bilhyra helg med att på söndagen köra till Victor Harbor. Här finns en liten ö, Granite island, som är hem till en minipingvinsort. De kommer till ön varje skymning för att vila efter en dag till havs. Till ön kan man antingen gå till fots över den 600 meter långa bron (som snarare ser ut som en brygga/jetty) eller åka med de hästdragna spårvagnarna. Ön bjöd på väldigt vacker natur. Efter en promenad inne i Victor Harbor åkt vi till The Bluff, en fantastisk utsiktsplats som bjöd på oerhört vackra vyer. Det blev en helmysig dag!

12►

Tillsammans med Andreas och Bettina hyrde vi bil och for till Barossa Valley, ett berömt australiensiskt vindistrikt. Vi började med den största och mest berömda vingårdar av dem alla, Jacobs Creek. Här provade vi god rosé som vi också köpte med oss av. Efter denna storhet körde vi till en mindre gård, Rockford, som var hur mysig som helst. Granne med denna låg Villa Tinto, där ägaren Alberto, gärna gav oss en liten rundtur och förklarade olika delar av processen vid själva vintillverkningen. Denna pratglada sydamerikan visade dessutom med stolthet upp dotterns konstverk, som ställdes ut i vingården. Förutom hans olika viner bjöds vi även på sangria dagen till ära, då det var vernissage. Det blev en tuff förmiddag med mycket vin. Efter lite mat i magen åkte vi vidare till Yulamba, en större vingård där det var hur vackert som helst, något vin blev det dock inte inköpt här, vi nöjde oss med att smaka. Vi hade tänkt avsluta med Seppeltsfield men efter ett besök där, där vi fick smaka goda söta efterrättsviner (typ port), körde vi förbi Whistler som jag läst om och tyckte verkade mysigt. Vi for dit en sväng och fick där avsluta vår vinprovartur med olika vita viner. Björn var vår chaufför, så han fick under dagen spotta ut! Detta var en tråkig utflykt tyckte barnen. Lite bättre blev det dock av att vi fick se mängder med vilda kängurur på vägen hem.

Fredagkväll = tacokväll. Vi bjöd Bettina och Andreas på tacos och hembakat. Därefter drog vi ut en runda på krogen, The British Pub.